symtom-arkiv -

Faser

Posted on 04/03/202002/03/2020 by admin in information

En utmattning består av tre faser: två långa och en kortare.

Riskfasen är upptrappningen, den tiden när stressen blir kronisk och återhämtningen lider. Många fler hamnar i den än i de följande faserna. Den här fasen kan vara i flera år.

Akutfasen är när kropp och hjärna säger i från – utmattningen tar över livet och med största sannolikhet blir den drabbade sjukskriven. Den fasen är kortast, men mest dramatisk.

Återhämtningen börjar några veckor eller ett par månader efter akutfasen, men det kan ta flera år innan man är helt återställd.

Riskfasen

Posted on 04/03/202002/03/2020 by admin in information

Det här är fasen då stressen sakta men säkert ökar och börjar ta över livet. Det är i det här skedet du ännu kan stoppa utmattningen om du själv eller någon runt dig är klok nog att tolka signalerna rätt (mer om de konkreta symtomen). På fackspråk kallas den prodromalfas.

Men i vårt samhälle är det inte alltid så lätt. I ett arbetsliv som blir allt mer mobilt och lätt börjar svälla över till bussen och hemmet och lunchrasten, och där alla är mer eller mindre stressade på grund av de ökade kraven och minskade resurserna kan det vara svårt att veta vad som är normalt och vad som inte är det.

Unga är ofta i riskzonen eftersom de är i början av sin karriär och ambition och vilja att visa vad de går för. Det kan också vara svårare att dra gränserna för vad som är för mycket i början av sitt arbetsliv.

Viktigt med återhämtning

Det är när återhämtningen börjar lida som larmsignalerna borde börja ljuda.

När du inte kan stressa ner utan det känns som om hjärnan går på övervarv hela tiden.

När du börjar bli cynisk och bitter gentemot din arbetsplats (speciellt om du tidigare har trivts och gillat ditt jobb).

När glädjen försvinner, först från arbetslivet och sedan från resten av livet.

När du börjar sålla bort det som ger dig glädje och får dig att orka, det är då du borde sätta dig ned och fundera på ditt liv.

Jag slutade sjunga i min kör för det blev för jobbigt att pussla ihop tidtabellerna, jag slutade gå på yoga för det passade inte in, jag umgicks socialt främst på nätet. Livet blev tråkigare, tristare och gråare – men jag skyllde ju främst på mig själv för att jag inte fixade det.

Många drabbas av upprepade infektioner i det här skedet, och det är en varningssignal att se upp med.

Bättre stresstålighet än de flesta

En riskfaktor som kan kännas lite oväntad är att de som drabbas av utmattning ofta har bättre stresstålighet än genomsnittsmänniskan.

I boken ”Man dör inte av stress, man slutar bara leva” skriver Marie Åsberg, senior professor på Danderyds sjukhus, om att utmattningspatienter har en förändrad känslighet i sitt stressystem så att de producerar mindre (inte mer!) stresshormon än andra människor när stressystemet stimuleras kemiskt. Det här är en förändring som sitter i länge och som eventuellt kommit redan i barndomen.

Hon skriver att det kanske kan vara så att den som har låg känslighet i stressystemet av olika orsaker inte känner av stressignaler lika tydligt som andra och därför lättare utsätter sig för en kronisk stress som leder till hjärnpåverkan (se avsnittet om vad som händer i hjärnan) och utmattning.

Akutfasen

Posted on 04/03/202002/03/2020 by admin in information

Akutfasen är den kortaste av utmattningens faser, men också den mest dramatiska.

Det här är fasen som kan börja med att du får ett burdust mejl av en kollega och sedan inte kan sluta gråta. Den kan börja med att du helt enkelt inte kommer upp ur sängen. Den kan börja med att du ligger på tamburgolvet och gråter, eller med att läkaren frågar hur det är och du bölar dig igenom tio näsdukar innan du blir sjukskriven.

Halva tankar och noll planer

Sannolikt är du över all beskrivning trött. Många utmattade har trots det svårt att sova. Kroppen och hjärnan går på sådana övervarv att det kan vara svårt att vara stilla.

Förmågan att koncentrera sig, att planera framåt, att över huvud taget fatta några vettiga beslut är som bortblåst. Enkla tal är oöverkomliga, orden försvinner eller byts ut, meningarna blir på hälft och att föra ett samtal med dig är otroligt irriterande för sannolikt har det varken huvud eller fötter.

Du kan försöka betala med busskort och åka buss med bibbakortet.

Det som förvånade mig mest i akutfasen var hur kroppsligt det kändes. Jag blev alldeles darrig och yr och jag försökte göra för mycket eller gå för snabbt, illamående om jag gjorde något
för länge. Långt in i återhämtningen blev jag fysiskt illamående av sociala situationen som pågick för länge.

Många stora känslor

Akutfasen är de stora känslornas tid. Sorgen, förbluffelsen, ilskan, skammen, oron. För många är det här också en tid av förnekelse. Man har blivit sjukskriven, men diagnosen kan vara allt från stressyndrom, akut stressreaktion, depression eller något fysiskt symtom, eftersom det i Finland inte finns en diagnos för utmattningssyndrom som i Sverige.

I början kan sjukskrivningen gälla för en vecka eller två i början. En längre sjukskrivning kan vara bra eftersom det är en sak som stressar : tanken på att man om bara ett fåtal veckor ska anses vara i jobbskick. Eller så vill man själv tro att man är så gott som ny om två eller tre veckor – ”bara jag får sova lite så blir det nog bra!”

Förändringar i hjärnan

Det händer att någon kan återgå till jobbet efter några veckor, men den som är utmattad har fått förändringar i hjärnan av den långvariga stressen och det är inget som går om på några veckor. Många är sjukskrivna i månader, för vissa tar det ett år eller flera att återhämta sig. Det är inget man vill tänka på då i början.

Den som drabbas är med stor sannolikhet är driven människa, samvetsgrann, duktig, en som inte ger upp. Så det är en identitetskris av stora mått att bli sjukskriven. Det går mot allt det man tror om sig själv och de mätare som man mäter sig enligt.

Första gången jag blev utmattad vägrade jag bli sjukskriven i mer än en vecka i början, för jag ville inte ge upp. Att faktiskt medge att det här är illa och kommer att ta lång tid kändes som ett alltför stort steg att ta – jag vill hålla kulissen uppe åtminstone för mig själv.
Men så småningom fick en klok läkare mig att lyssna och jag fick tampas med att acceptera att det var sant:
jag hade bränt ut mig, gått i väggen, blivit utmattad.

Förstående omgivning behövs

Under akutfasen sover du antagligen massor, blir trött av att göra minsta lilla, klarar inte av de simplaste hushållsarbeten.

Det här är fasen när du förhoppningsvis har förstående människor omkring dig, människor som kan fixa mat, tvätt, disk, städning och alla de otaliga saker som ett vanligt vardagsliv kräver: räkningar, galonvantar, anmälningar till dagis/skola/hobbyn, skjutsningar. För i den här fasen är du helt enkelt inte i skick att klara av ens en bråkdel av alla de bollar du tidigare har jonglerat med lätthet.

Att låta bollarna rasa och krypa ner i soffan kräver otroligt mycket och kan ta länge. Men om du inte gör det kan du inte gå in i nästa fas: återhämtningen.

Återhämtning

Posted on 04/03/202002/03/2020 by admin in information

Den här fasen är lång och den består av en berg- och dalbana av känslor. Det kommer att komma bakslag, det är ett som är säkert. Tyvärr. Men det kommer ljus i tunneln!

Återhämtningen börjar när du efter några veckor eller ett par månader märker att energin och krafterna börjar återvända.

Att tankarna känns lite klarare ens i korta stunder och att du kanske klarar av att gå en halvtimmes promenad i stället för tio minuter. Du klarar av att ens tänka på att laga mat eller kan spela en stund fotboll med ditt barn utan att bli akut illamående.

Fortsatt identitetskris

Den här fasen kräver att du lär dig tänka om. Och det betyder att identitetskrisen sannolikt fortsätter. Om du inte vill göra som jag och gå in i en utmattning två gånger (inte att rekommendera, den andra är sannolikt djupare och svårare att ta sig ur) inser du att det är dags för en förändring.

Hur djup den blir är svårt att förutspå, men det finns många som blivit utmattade som byter karriär eller åtminstone arbetsplats. Det är ett som är säkert: om du inte förändrar något i livet så kommer du snart att ligga där igen.

Svårt att ändra mönster

Det är svårt att förändra mönster som man har levt enligt i största delen av sitt liv, att sluta prestera hela tiden och att måna om sitt eget välbefinnande. Att verkligen ta sig tid att göra det du mår bra av måste bli en rutin för resten av livet, inte bara för den tid du är sjukskriven.

Det här är något som de flesta behöver stöd i. Att få hjälp av terapeut, psykolog, psykiatriker eller åtminstone läkare är att rekommendera. Många behöver mediciner i något skede av återhämtningen, det kan vara ångestdämpande, depressionsmediciner eller sömnmedicin. En bra läkare som ser vad just du behöver är guld värd.

Undvik upplevelsebaksmällan

Under återhämtningsfasen är det otroligt viktigt att gå framåt med små steg. Baby steps, baby steps är det som gäller!

De flesta – om inte alla – gör det misstaget att de blir så lyckliga när de upplever de första energiska dagarna att de störtar huvudstupa in för att göra allt det de har gått miste om under så lång tid. Och som de äntligen känner att man vill göra!

Det slår tillbaka. Det kommer en ”upplevelsebaksmälla”. Den lyckliga aktiva dagen följs av en eller fler när du ligger som ut urvriden trasa på soffan och bara mår illa. Det är ofta de här dagarna då ångesten och oron slår hårt till, för du blir så fruktansvärt besviken. Du ville ju bara få smaka lite på det liv du tidigare klarade av hur bra som helst.

Men tyvärr är det något man tvingas lära sig: att hushålla med energin under en lång lång tid framåt.

Det här är svårast för mig att tampas med: att hela tiden
fortfarande vara tvungen att välja vad jag klarar av och tacka nej,
tacka nej och tacka ännu mera nej till saker jag egentligen vill göra,men vet att jag inte klarar av.
Eller.
Jag klarar någon av dem, men inte alla eller ens på långt när
så många som jag egentligen vill.

Mindre energi än tidigare

I den vansinnigt roliga boken Furiously Happy skriver Jenny Lawson om konceptet skedar som hennes vän har myntat. Skedar av energi. Du har varit van vid att ha ett visst mått av skedar energi, sannolikt är ändå att du som blir utmattad under en längre tid redan har levt över ditt förråd av skedar och tullat av förrådet. Som sedan i något skede töms. Och där sitter du sedan.

Men har du en sjukdom som utmattning så har du ett mindre antal skedar än vanligt. Och då måste du överväga noga vad du vill använda dem till. Och inse att också saker som att sköta barnets ärenden via Wilma, eller organisera skjutsar och födelsedagspresenter och alla de myriader småsaker du gör utan att märka det kräver energiskedar.

Också roliga saker som att någon som kommer på en kopp kaffe eller ett telefonsamtal äter av energiskedarna och gör att du kanske inte orkar med allt annat du hade tänkt sig för dagen.

Varsam med dig själv

I boken Våga vara rädd skriver Emma Holmgren att ”det tog lång tid att inse att jag faktiskt inte återhämtar mig så fort som jag hade hoppats och att min tillvaro hade blivit väldigt begränsad”. Hon konstaterar att hon 2,5 år efter sjukskrivningen fortfarande arbetar med sviterna av utmattningssyndromet. Hon skriver att hon inte är begränsad i vardagen, men måste vara varsam med sig själv.

Det goda är ju att de flesta som genomgått en utmattning blir snällare med sig själv, mer accepterande och förhoppningsvis mindre perfektionistiska. Inte som genom ett trollslag, utan som resultatet av långt och hårt arbete. Det är mycket sorg i det hela också.

Som Emma Holmgren skriver: ”Det är plågsamt och en sorg att bli så fullt omkullkastad i min person, ingenting fungerar som det gjorde tidigare och jag är så innerligt trött på att behöva vara varsam med mig själv.”

Aldrig helt som förr

Du kan återhämta dig. Du blir aldrig riktigt som du har varit tidigare, men efter en så stor omvälvning som en utmattning innebär så är det inte att vänta heller.

En stor sak i återhämtningen är att börja jobba igen. I Sverige finns det tydligare rutiner och klarare regler för hur man återgår till jobbet, i Finland trampar vi ännu lite i barnskorna nä det gäller det här. Att som många gör i Sverige börja på 25 procent är inte möjligt i Finland, men man kan få stöd för en partiell sjukdagpenning från Folkpensionsanstalten och då jobba en viss procentmängd och få sjukpenning för den resterande tiden.

Den partiella sjukdagpenningen är tidsbunden och kräver att också arbetsgivaren är med på noterna. Det är viktigt att känna stöd av ledningen och speciellt den närmaste chefen, att de faktiskt förstår vad du har gått igenom och att du har vissa behov när du återkommer till jobbet. Det allra bästa är om du kan få börja med mindre krävande uppgifter än du hade tidigare. Åtminstone i början kan du nämligen ha väldigt svårt med krav och deadlines. Sannolikt har du under en lång tid, om inte för alltid, en lägre stresströskel än vad du har haft tidigare.

Men det kommer en dag när du orkar med det roliga också!

Är din partner utmattad?

Posted on 04/03/202001/03/2020 by admin in anhöriga

Om din partner är utmattad eller du tror att hen riskerar att bli det är du i en otroligt jobbig situation. Din partner är inte alls sådan som hen varit tidigare och du är antagligen både orolig, ledsen och arg. Dessutom får du en massa extra praktiskt att organisera nu när din partners kapacitet att fixa saker drastiskt reducerats.

Tecken att vara uppmärksam på

Redan innan en person blir sjukskriven finns det några vanliga tecken på att hen är på väg in i väggen. Om din partner uppvisar flera av de här är det skäl att försöka prata med hen om din oro (mer om symtomen).

Ökad stress på/för jobbet. Det kan handla om att arbetsuppgifterna ökar eller det pågår stora omorganiseringar på jobbet. Samarbetsförhandlingar kan till exempel vara en stor stressfaktor som kan öka belastningen så att man tippar ner i avgrunden. Din partner kan verka motvillig att gå till jobbet, bara tala negativt om det eller verka mycket mer självkritisk än hen har varit tidigare. De här är farosignaler speciellt om läget ändras från det som varit normalt.
Minnet börjar svika och det blir svårt att planera. Många som blir utmattade är väldigt duktiga och samvetsgranna. Det är ofta hen som sköter om mycket av det osynliga tankearbetet hemma och om du märker skillnad i minne och planeringskapacitet är det skäl att reagera (mer om vad som händer i hjärnan)
Fysiska symptom. Det kan vara huvudvärk, nack- eller ryggsmärtor, men också upprepade infektioner. Magen kan strejka eller värka. De här kan vara tecken på att kroppen börjar få nog.
Hen går på övervarv och verkar inte kunna slappna av. Hen gör något hela tiden (mycket kan vara sådant som i och för sig behöver göras: som att tömma diskmaskinen eller vika tvätt eller någon av alla de andra tusen små saker som behöver göras i hushållet). Om du bara kan: stoppa hen. Vila och återhämtning behövs.
Sömnproblem. Väldigt många finländare lider av sömnproblem också annars, men om problemen ökar i omfattning är det en klar riskfaktor.
Ökad frustration, ilska och kortare nerver. Många som håller på att bli utmattade är argare och fräsigare än vanligt. De har svårt att orka med helt vanligt vardagstjafs. De kan också vara mycket ledsnare och mera nere än tidigare.
Hen orkar inte med sådant som tidigare har varit viktigt och roligt. Om en människa som motionerat mycket plötsligt inte orkar eller vill, eller om hen sjungit i kör men slutar eller det blir en börda att träffa vänner – då är det också signaler om att allt inte står rätt till.

Minska kraven

Om det här låter bekant eller om din partner redan är sjukskriven (vilken diagnosen än må vara) så finns det några saker att göra eller tänka på.

Ett bastips: Håll om. Hör på. Håll ut. Med de här tre enkla tipsen kommer du långt.

Minska kraven på allt möjligt. Åtminstone i akutfasen behöver ni troligen minimera det sociala livet. Och då menar jag precis allt socialt liv. Ett tvåtimmars kusinkalas kan dra musten ur din partner för flera dagar.
I Sverige talar man om ett fenomen som upplevelsebaksmälla: det vill säga att då en utmattad person gör något, får mycket intryck så leder så gott som alltid till att man efter evenemanget eller nästa dag är helt dränerad på energi. Det är jobbigt både för dig och den drabbade, men det är bra om ni så tidigt som möjligt inser att det här händer och kan räkna in det i vardagen.

Ta över så mycket av det praktiska som möjligt – och glöm inte metajobbet. Allt det osynliga planerandet, urvuxna kläder, gummistövlar till eftis, Kalles och Pelles och Villes födelsedagskalas och presenter. Med stor sannolikhet är den utmattade en kvinna (det visar statistiken) och med stor sannolikhet är det hen som skött allt det här. Nu är det din tur.
Försök förstå att din partner inte KAN rycka upp sig. Det här handlar inte om vad hen vill, utan att hen inte är kapabel till väldigt mycket just nu. Utmattning består till stor del ofta av att man länge har gjort mer än man egentligen skulle ha orkat, både för att man vill och för att det är så man har lärt sig att agera. Läs gärna in dig på symtom, behandling och vad en stress och utmattning gör åt kroppen och hjärnan.
Försök att inte ställa krav. Var nära, håll om, lyssna när hen orkar tala. Det är inte din uppgift att hitta lösningarna – det är din partners och hälsovårdens sak att göra. Det du kan göra är älska och lyssna och visa att du förstår att det är för jävligt, men att du tar emot så mycket du bara kan. Det är det bästa du kan göra för att din partner ska återhämta sig. Se till att vara ett stöd, inte en extra belastning – hur mycket du än INTE förstår vad det är som händer.
Sköt om dig själv! Se till att inte också du går in i väggen.
Agera broms. När din partner börjar må bättre och har lite extra energi har du en viktig funktion: bromsa! Även om du själv också skulle sucka av lättnad och vara redo att återgå till det normala är det inte läge att göra det ännu. Det är en av de allra vanligaste fällorna som utmattade går i: de börjar genast göra för mycket när det känns bättre.
Tyvärr är det så att man måste öka belastningen (nu menar jag också allt det roliga som socialt umgänge, motion, ALLT) långsamt för annars går man bara bakåt igen. Gå inte med på det när din partner plötsligt vill börja styra och ställa. Försök i stället snällt bromsa hen och påminna om att hen inte är helt frisk ännu.
Det kommer en tid igen när ni kan dela jämnt på allt som behöver göras i ett hushåll och en familj, men upptrappningen måste ske långsamt.
Vill du veta mera och förstå bättre finns det mycket information (börja fast här)

Många utmattade skäms över läget

Din partner upplever antagligen väldigt mycket jobbiga känslor som utmattad. För de allra flesta är känslan av skam och misslyckande väldigt stor. ”Varför klarar alla andra av det här men jag kroknade?”, är något som de flesta utmattade grubblar över. Man skäms över sjukskrivningen, övat att ha misslyckats, över en eventuell depression. Även om inget av det är något att skämmas för eller tecken på att man misslyckats.

De som blir utmattade har ofta väldigt höga krav på sig själva (och troligen på sin omgivning, vilket du kanske har märkt) och då känns det som ett enormt misslyckade att inte orka längre.

För mig var det otroligt viktigt att läsa om vad stress gör åt hjärnan och att inse att allt det som jag var så chockad över att känna var sådant som var naturliga följder av ett alldeles för långt stresspåslag och helt för lite återhämtning. Att det är så kropp och knopp reagerar på åratal av stress.

Det syns inte utanpå

I sin kloka bok Hejdå stress – En guide för återhämtare och berörda skriver den svenska psykiatrikern Anna Voltaire att det är ”viktigt att komma ihåg att utmattning inte syns. Och det är det jävligaste av allt. (…) En önskedröm vore ju att skallbenet var genomskinligt som hos en manet. Då skulle vi kanske kunna se det som faktiskt sker i hjärnan, nämligen att det arbetas för högtryck där inne men att sladdarna är helt felkopplade och bara genererar värme.”

Det är fint att du hittat hit och att du läser det här – här finns ytterligare länkar och boktips som kan hjälpa dig att bättre förstå vad det är som händer.

Är din förälder utmattad?

Posted on 04/03/202001/03/2020 by admin in anhöriga

Om du läser det här har du antagligen en mamma eller pappa som är jättejättetrött och kanske beter sig underligt just nu.

Din förälder är utmattad – det betyder att hens hjärna har gått på övervarv helt för länge och nu blev det stopp.

Du behöver inte bli rädd, det kommer inte att vara så här för alltid, men en ganska lång tid framåt kommer du att ha en väldigt trött och kanske ganska ledsen mamma eller pappa.

De flesta föräldrar vill göra allt för att deras barn ska ha det bra, så din mamma eller pappa kanske inte vill berätta för mycket för dig om utmattningen för att du inte ska bli ledsen.

Det allra viktigaste är att du kommer ihåg att det här inte är ditt fel!

För många saker att göra

Ofta är det så att det har varit för mycket på jobbet och med allt annat som man måste sköta i vardagen: köpa och laga mat, betala räkningar, se till att du och dina syskon (om du har sådana) får kläder och hjälp med läxor och skjuts till hobbyn och allt möjligt annat.

Tecken på att nån är utmattad

(alla har inte alla symtom):

Hen är trött och sover kanske jättemycket mera än tidigare. Och fast hen har sovit så blir hen inte så mycket piggare. När man är utmattad i hjärnan orkar inte heller kroppen med så mycket, så man behöver vila mycket mera än vanligt.
Hen kan vara argare och surare än vanligt. Många som är utmattade har svårt med ljud och det kan vara besvärligt när man har barn, för barn för mycket ljud och det är så det ska vara. Du kan kanske föreslå för din mamma eller pappa att hen börjar använda hörselskydd hemma om det känns för jobbigt ibland. Det kan se lite konstigt ut att någon sitter i soffan med stora lurar på öronen, men det kan vara bra för er alla!
Hen kan vara ledsnare än vanligt. Många som är utmattade blir också deprimerade. Det betyder att man för en tid kan ha svårt att se det som är roligt och bra i livet. Man tycker bara att allt känns tungt och jobbigt. Du kan i alla fall vara säker på att just du hör till det bästa i din mammas eller pappas liv, fast hen kanske inte just nu är så bra på att säga det.

Svårt att komma ihåg saker

När man blir utmattad händer det konstiga saker i hjärnan. Vissa områden fungerar inte lika bra som tidigare. Till exempel att komma ihåg saker och att planera blir svårare än tidigare.

Om din mamma eller pappa alltid har varit den som kommer ihåg presenter till kalas och att du ska ha prov så kan det hända att hen inte just nu klarar av det. Det kan bli mera glömskor just nu. Då måste alla andra i familjen bara försöka hjälpa till.

Din förälder kan också göra helt tokiga saker som att åka hem från ett släktkalas med en tesked i handen eller gå ut på promenad med en skosked i handen. Om sådant händer så ska du inte bli rädd, det är många som gör tokiga saker när hjärnan blir helt för trött.

Behöver du prata med någon?

När en i familjen blir utmattad är det jobbigt för precis alla, för vardagen kan ändras. Om du känner att du blir ledsen eller arg för att du har en utmattad förälder så är det bra att försöka prata med någon om det. För det är okej att känna så! Det är klart att det är jobbigt när ens mamma eller pappa inte beter sig som den har brukat göra.

Det kan vara en bra idé att kanske först prata med dina syskon (om du har sådana) eller med den föräldern som inte är så trött. Har du en farmor eller mormor eller farfar eller morfar som du kan prata med? Eller någon annan vuxen?

Eller sedan kanske du kan säga åt din lärare i skolan att du skulle vilja prata med hen eller med kuratorn.

Det är viktigt att du också får berätta hur det känns!

Sjukskriven och hemma

De flesta som blir utmattade blir sjukskrivna. Ibland är det för några veckor, ibland några månader eller till och med ett år eller mera. Det betyder att din mamma eller pappa inte går till jobbet utan är hemma för att vila och bli frisk igen. Men fast hen är hemma så kan det ändå hända att du behöver gå på eftis (om du går på ettan eller tvåan) för din förälder behöver nu vila.

Om det är så att din mamma eller pappa nu säger nej till nästan allt du vill göra så försök komma ihåg att det inte är för att hen inte VILL vara med dig.

Det är bara så att krafterna har tagit slut och att hjärnan kanske inte klarar av att leka med Lego eller pilla med Hama-pärlor eller vad det nu sedan är du vill göra.

Kroppen kan bli darrig och trött och då är det svårt att orka komma med till pulkabacken eller spela fotboll på gården.

Det blir bättre!

När hjärnan och kroppen har fått vila tillräckligt länge så blir det allra flesta friska igen. I början kanske man jobbar kortare dagar än tidigare och det går också ofta så att den som har blivit utmattad byter jobb.

Du kommer också att märka att din mamma eller pappa så småningom orkar mera och mera, och en dag så orkar hen skratta och skämta igen och kanske nu spelar fotboll eller klättrar igen, eller vad det nu var som ni brukade göra tillsammans tidigare.

Symtom

Posted on 04/03/202002/03/2020 by admin in information

I Finland är utmattningssyndrom ingen erkänd diagnos som i Sverige så här förlitar jag mig dels på vad Arbetshälsoinstitutet (det finländska) har skrivit om utmattning och på den svenska Socialstyrelsens riktlinjer.

Den här webbsidan är ingen officiell instans som kan användas som stöd för sjukskrivning eller andra byråkratiska åtgärder, utan syftet är att ge utmattade och deras anhöriga information om utmattning. Därför vill jag främst berätta om vilka symtom som kan förekomma.

Tre primära symtom

Arbetshälsoinstitutet och de svenska instanserna räknar upp tre primära symtom:

Stark generaliserad trötthet. Man blir inte längre piggare av att vila. Tröttheten har inte heller med någon särskilt uppgift eller något visst projekt att göra. Semester kan hjälpa lite, men sedan kommer tröttheten tillbaka. Samtidigt kan man känna sig konstant uppvarvad.
Cynism. Attityden till jobbet förändras. Det känns som om jobbet inte längre har någon betydelse eller så känner man starka negativa känslor mot det.
Synen på den egna kapaciteten. Känslan av ens egen kapacitet förändras, man känner sig som en sämre arbetstagare än vad man har varit och än vad andra är.

Andra vanliga symtom

Depressions- och ångestsymtom. Ångesten kan uppträda både med fysiska och psykiska symtom. Panikångestattacker kan förekomma. Man kan också bli mycket ängsligare än vad man har varit tidigare. Det är vanligt att försöka dämpa oron eller ångesten med mat, alkohol eller överdriven aktivitet, vilket kan leda till ytterligare energilöshet.
Sömnsvårigheter. Sömnstörningar har ofta förekommit en längre tid. Det är vanligt med svårigheter att somna, ständiga uppvaknanden och att man vaknar för tidigt.
Upprepade infektioner.
Känslomässig labilitet eller irritabilitet
Kroppsliga symtom:

- Orolig mage
- Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
- Huvudvärk, oftast spänningshuvudvärk men ibland migrän
- Yrsel och ostadighetskänsla
- Tryck över bröstet
- Hjärtklappning
- Värk i nacke och axlar
- Andfåddhet utan någon egentlig orsak
Kognitiva symtom:
- Det logiska strukturerade tänkandet är försämrat
- Koncentrationen blir sämre, du får svårt att hålla fokus i samtal
- Man kan få svårt att läsa böcker, tidningar kan gå bättre
- Minnet kan påverkas betydligt, ibland kan individen misstänka demens
- Svårt att hålla en röd tråd i tankar och samtal
- Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
- Initiativsvårigheter
- Känslighet för framför allt ljud

Kriterier för sjukdom (Sverige)

Den svenska socialstyrelsen har några kriterier för att diagnosen utmattningssyndrom ska uppfyllas, förutom de symtom som räknats upp ovan. De här gäller ju inte i Finland som grund för en diagnos, men kan ge en fingervisning om läget.

Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.
Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (till exempel missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (till exempel hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).
Om kriterierna för egentlig depression, dystymi (en lindrigare form av depression som har pågått i minst två år) eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

Vad är utmattning?

Posted on 04/03/202008/03/2020 by admin in information

Utmattning kan definieras på väldigt många olika sätt och betyda väldigt många olika saker. Här kommer några officiellare definitioner och några mer informella.

Arbetshälsoinstitutet: Arbetsrelaterad utmattning är resultatet av en långvarig upplevelse av obalans mellan arbetsinsatser och arbetsersättningar (bland annat inkomster, duglighet och uppskattning), vilket innebär en påfrestning som ger upphov till utmattande trötthet och andra symtom på arbetsutmattning.

Personlig upplevelse: Utmattning är en omtumlande upplevelse. Den som inte varit där kan inte förstå hur enorm tröttheten är. Det är omtumlande att plötsligt inte ha kontroll över vad man kan och inte kan göra, eftersom många före sin utmattning haft en vilja av stål som de pressat sig till att göra vad de vill och inte vad de orkar.

Hjärnfonden.se: Utmattningssyndrom uppkommer efter en långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning. Det karaktäriseras av påtaglig brist på energi, sömnstörningar, koncentrations- och minnessvårigheter. Utmattningen påverkar personen såväl fysiskt som känslo- och tankemässigt.

Personlig upplevelse: Utmattningen är en förlamande trötthet, sirap i hjärnan, en radda fysiska symtom som åtminstone för mig var oväntade. När man stått i köpcentret och flämtat och huvudet snurrar så mycket att man måste hålla i sig i väggen för att inte fall omkull, då senast inser man att man faktiskt har drivit kroppen helt slut.

Utmattningssyndrom är inte en diagnos i Finland, trots att den är det i Sverige. Det innebär bland annat att man inte över huvud taget vet hur många finländare som är eller har varit utmattade. De utmattade finns nu bakom diagnoser som depression, anpassningsstörningar, akut stressreaktion, generaliserat ångestsyndrom , eller bakom olika fysiska diagnoser som ryggproblem eller nackproblem.

Institutet för stressmedicin i Sverige: Utmattningssyndrom uppkommer efter en långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning. Det karaktäriseras av påtaglig brist på energi. Sömnstörning, koncentrations- och minnessvårigheter är vanligt. I Sverigeaccepterades utmattningssyndrom som diagnos 2005. I engelskspråkig litteratur motsvaras utmattningssyndrom ”exhaustion disorder” och i stor utsträckning av begreppet ”clinical burnout”. Utbrändhet är en term som ursprungligen betecknar en psykologisk reaktion på negativa händelser i arbetslivet, det är ingen medicinsk diagnos.

Utmattningssyndrom är en så kallad stressrelaterad psykisk symtomdiagnos (i Sverige) som bygger på ett antal, av Socialstyrelsen fastställda, kriterier. Tydliga symtom är energilöshet, sömnstörningar och kognitiva störningar. Bristen på energi är uttalad. Man är trött när man vaknar och större delen av dagen och det räcker inte med några dagars vila för att man ska känna sig pigg igen.

Personlig upplevelse: Utmattning är en livskris för de allra flesta. De som ligger i farozonen för utmattning är de som är plikttrogna och engagerade, de som brinner för vad de gör, de som alltid gör det där lilla extra. Det är de som pressar på fast de inte skulle orka, de som ofta också hemma organiserar och fixar, ser till att andra har det bra före de ser till sitt eget välmående.

När en sådan människa sedan bränner ut sig är det en enorm kris som är fylld av starka känslor som skam, sorg, ilska och frustration.

Utmattning är en trend, säger en del, som tycker att ”förr orkade man nog och klagade inte hela tiden”. Andra tycker att det egentligen handlar om depression, men att folk tycker det är finare att ”stupa som en arbetets hjälpte och därför kräver en ny diagnos”.

Personlig upplevelse: Utmattning är att lära sig att hushålla med sina krafter i månader och år efteråt. Att lära sig att bromsa innan energin tar slut, att räkna ut vad olika saker kostar i form av energi och hur länge det tar att återhämta sig. Man blir bekant med ord som ”uppelvelsebaksmälla” och lär sig att man måste räkna in en rejäl period av återhämtning också för roliga saker.

Personlig upplevelse: Utmattning kan vara en chans att utvärdera sitt liv och hitta hållbarare lösningar så att man mår bättre. Men det betyder inte att man sitter hemma och njuter medan detta pågår, utan det kommer som en följd av att man tvingas inse fakta och titta olika grymma alternativ i ögonvitorna. ”ändras eller så är du snart där igen.”

Personlig upplevelse: Utmattning är en vändpunkt i livet.