Akutfasen

Akutfasen är den kortaste av utmattningens faser, men också den mest dramatiska.

Det här är fasen som kan börja med att du får ett burdust mejl av en kollega och sedan inte kan sluta gråta. Den kan börja med att du helt enkelt inte kommer upp ur sängen. Den kan börja med att du ligger på tamburgolvet och gråter, eller med att läkaren frågar hur det är och du bölar dig igenom tio näsdukar innan du blir sjukskriven.

Halva tankar och noll planer

Sannolikt är du över all beskrivning trött. Många utmattade har trots det svårt att sova. Kroppen och hjärnan går på sådana övervarv att det kan vara svårt att vara stilla.

Förmågan att koncentrera sig, att planera framåt, att över huvud taget fatta några vettiga beslut är som bortblåst. Enkla tal är oöverkomliga, orden försvinner eller byts ut, meningarna blir på hälft och att föra ett samtal med dig är otroligt irriterande för sannolikt har det varken huvud eller fötter.

Du kan försöka betala med busskort och åka buss med bibbakortet.

I akutfasen kan livet kännas mörkt, mend et blir bättre.
Det som förvånade mig mest i akutfasen var hur kroppsligt det kändes. Jag blev alldeles darrig och yr och jag försökte göra för mycket eller gå för snabbt, illamående om jag gjorde något
för länge. Långt in i återhämtningen blev jag fysiskt illamående av sociala situationen som pågick för länge.

Många stora känslor

Akutfasen är de stora känslornas tid. Sorgen, förbluffelsen, ilskan, skammen, oron. För många är det här också en tid av förnekelse. Man har blivit sjukskriven, men diagnosen kan vara allt från stressyndrom, akut stressreaktion, depression eller något fysiskt symtom, eftersom det i Finland inte finns en diagnos för utmattningssyndrom som i Sverige.

I början kan sjukskrivningen gälla för en vecka eller två i början. En längre sjukskrivning kan vara bra eftersom det är en sak som stressar : tanken på att man om bara ett fåtal veckor ska anses vara i jobbskick. Eller så vill man själv tro att man är så gott som ny om två eller tre veckor – ”bara jag får sova lite så blir det nog bra!”

Förändringar i hjärnan

Det händer att någon kan återgå till jobbet efter några veckor, men den som är utmattad har fått förändringar i hjärnan av den långvariga stressen och det är inget som går om på några veckor. Många är sjukskrivna i månader, för vissa tar det ett år eller flera att återhämta sig. Det är inget man vill tänka på då i början.

Den som drabbas är med stor sannolikhet är driven människa, samvetsgrann, duktig, en som inte ger upp. Så det är en identitetskris av stora mått att bli sjukskriven. Det går mot allt det man tror om sig själv och de mätare som man mäter sig enligt.

Det blir ljusare med tiden, orka tro på det.
Första gången jag blev utmattad vägrade jag bli sjukskriven i mer än en vecka i början, för jag ville inte ge upp. Att faktiskt medge att det här är illa och kommer att ta lång tid kändes som ett alltför stort steg att ta – jag vill hålla kulissen uppe åtminstone för mig själv.
Men så småningom fick en klok läkare mig att lyssna och jag fick tampas med att acceptera att det var sant:
jag hade bränt ut mig, gått i väggen, blivit utmattad.

Förstående omgivning behövs

Under akutfasen sover du antagligen massor, blir trött av att göra minsta lilla, klarar inte av de simplaste hushållsarbeten.

Det här är fasen när du förhoppningsvis har förstående människor omkring dig, människor som kan fixa mat, tvätt, disk, städning och alla de otaliga saker som ett vanligt vardagsliv kräver: räkningar, galonvantar, anmälningar till dagis/skola/hobbyn, skjutsningar. För i den här fasen är du helt enkelt inte i skick att klara av ens en bråkdel av alla de bollar du tidigare har jonglerat med lätthet.

Att låta bollarna rasa och krypa ner i soffan kräver otroligt mycket och kan ta länge. Men om du inte gör det kan du inte gå in i nästa fas: återhämtningen.

Medicin

Det råder delade meningar om nyttan av att äta psykmediciner. Här tar jag inte ställning till den frågan, utan presenterar de vanligaste alternativen. Diskutera med hälsovårdspersonal om vad som är bäst i ditt fall.

Antidepressiva mediciner

Många som blir utmattade är också deprimerade, och då används ofta antidepressiva mediciner som en del av behandlingen. Det finns flera olika slag av antidepressiva mediciner och din(a) läkare är de som bäst kan ta ställning till om och vad du behöver. Om du har möjlighet är det bra om en psykiatriker kan ta ställning till din behandling.

Ångestdämpande

Att bli utmattad väcker starka känslor och många känner starka känslor av ångest. Läkaren kan skriva ut ångestdämpande mediciner för att hjälpa dig att klara av de värsta skoven.

Alla måste hitta sina egna sätt att komma vöer en utmattning

Insomningsmedicin/sömnmedicin

Trots att tröttheten i början av en utmattning är enorm har många utmattade svårt att sova eftersom hjärnan går på övervarv.

Insomningspiller kan hjälpa till att bryta den onda spiralen, men medicin är inte det som i första hand rekommenderas som behandling vid sömnproblem.

Att få sova är ändå otroligt viktigt för att kunna börja läka så diskutera med din läkare om vilka alternativ som finns tillgägnliga om du har svårt att sova.

Terapi

Att få tala med ett proffs och reda ut sina tankar och känslor är ofta den mest hållbara vägen till förändring.

Att går i terapi kan för många kännas främmande, men i en livskris som en utmattning lönar det sig att ta emot den hjälp som finns att få.

Har du arbetsplatshälsovård kan du kanske få hjälp den vägen. Ofta finns det företagspsykologer som du kan få remiss till (beroende på hurdant avtal ni har).

Olika kommuners utbud av hjälp varierar så det lönar sig att kolla direkt med din egen kommun vilka möjligheter till stöd den kan erbjuda.

Folkpensionsanstalten kan stödja rehabiliterande psykoterapi, om vissa villkor uppfylls.

Det lönar sig att boka tid till en psykiatriker som första steg. Hen kan rekommendera dig vidare till en lämplig terapeut.

Att hitta svenskspråkiga terapeuter är inte nödvändigtvis lätt, speciellt i huvudstadsregionen, så det kan ta en tid innan du hittar någon som möjlighet att ta emot dig. Är du tvåspråkig kan du överväga om du klarar av att gå i terapi på finska.

Speciellt en långvarigare terapi är ingen lätt process, men kan i bästa fall ge redskap för ett mer hållbart liv.

Ett växande samhällsproblem

43 procent.

Så stor är ökningen i sjukdagpenning från 2016 till 2019 för det som Folkpensionsanstalten kallar psykiska störningar.

Hur många av dem som är utmattningsrelaterade är svårt att veta, eftersom Finland inte godkänner utmattningssyndrom som en diagnos, till skillnad från Sverige.

Det som statistiken visar tydligt är att det här är ett problem som kryper ner i åldrarna, och som särskilt berör kvinnor. För kvinnor både i åldern 16-24 år och 25-49 år är psykiska störningar den klart största orsaken till sjukdagpenning.

Kvinnor har störst risk att drabbas

I Sverige – där det här är en diagnos– vet man att sjukskrivningarna för utmattningssyndrom ökar stadigt. Störst risk att drabbas av utmattningssyndrom har kvinnor mellan 36 och 45 år med minst två barn och som arbetar inom vård, omsorg och skola – som sjuksköterska, lärare, socionom och psykolog, visar statistik från försäkringsbolag.

Bland unga kvinnor mellan 25 och 29 år har sjukskrivningarna i Sverige för psykisk ohälsa och stress ökat med 370 procent från 2011 till 2017.

De här siffrorna är skrämmande.

Strukturer, inte individen

Och det som de berättar är att det här inte handlar om ett problem på individnivå, utan att det är strukturellt. Det är något i vårt samhälle och i vårt arbetsliv som gör att folk blir utmattade.

Men vad är det och hur kommer vi åt den? Den som visste det!

Men vi talar digitalisering och konstant nåbarhet, nedskärningar och uppsägningar, uppskruvade krav, snuttjobb, prekariat och osäkerhet på arbetsmarknaden.

Hur många gånger har man inte hört frasen ”jag hinner inte göra mitt jobb ordentligt!” från människor i olika åldrar, i olika branscher, i olika höga eller låga ansvarspositioner.

Samvetsstress tär på människan

I Sverige talar man om ”samvetsstress” speciellt inom vården – då de anställda inte har möjlighet att ge den vård de vill och borde på grund av att resurserna inte räcker till. De anställda blir utmattade och stressade av den här konflikten. Det här mönstret kan sannolikt appliceras på många andra branscher också.

Världshälsoorganisationen tog i maj 2019 arbetsrelaterad utmattning med på sin lista över sjukdomar och medicinska tillstånd

Gränsvärden och ny statistik

I Finland har Arbetshälsoinstitutet inlett ett projekt för att testa en ny metod för att bedöma arbetsrelaterad utmattning. Man beaktar fyra symtom som kännetecknar arbetsrelaterad utmattning: upplevelsen av kronisk trötthet, psykisk distans till arbetet och försämrad kognitiv och emotionell kontroll.

Avsikten är att ta fram gränsvärden som kan användas inom företagshälsovården för att upptäcka varningstecken på arbetsutmattning och fastställa allvarliga fall. Man hoppas också få uppdaterade och mer tillförlitliga uppgifter om hur många finländare som blivit utmattade.

Men det finns också fortfarande de som anser att det är helt onödigt med en diagnos, att många utmattade helt enkelt är deprimerade men inte vill medge det (se till exempel här: )

Ge rätt till sjukdagpenning

Projektet Overload jobbar för att de som drabbats av utmattning ska bli synliga i statistiken. Utmattningssyndrom måste tas på allvar, och de som drabbats ska inte behöva slåss med byråkratin förutom allt annat.

Utmattningssyndrom måste ge rätt till sjukdagpenning i sig. Nu finns det de som faller mellan stolarna för att de är utmattade, men inte deprimerade eller har ångest. Så ska det inte få vara.