Vad händer i hjärnan och kroppen?

100 miljarder hjärnceller. Mer än 100 biljoner (tusen miljarder) kopplingar. Vår hjärna är en ofantligt komplicerad struktur, där olika områden i hjärnan, hormoner och signalsubstanser kommunicerar med varandra. Forskarna vet mera dag för dag, men mycket är fortfarande okänt om hur hjärnan fungerar.

Utom allt tvivel står att hjärnan påverkas av stress. Långvarig stress påverkar den negativt på flera olika sätt. När man har skannat utmattade hjärnor har man sett att många viktiga områden har krympt (mer om det lite senare).

Stress är en oundviklig del av människans liv, och kan till och med vara till nytta. Den har till och med varit absolut nödvändig för människans överlevnad, skriver den svenska överläkaren i psykiatri, Anders Hansen, i bästsäljaren Hjärnstark. Då människan ännu bodde på savannen var de livsfarliga hoten från rovdjur vardag. De individer som snabbt reagerade på yttre hot överlevde. Då gällde spring eller bli uppäten.

Men vår hjärna idag reagerar på samma sätt, på icke-livsfarliga hot och om den stressen blir för långvarig så tar hjärnan stryk. Redan efter en månad kan man hur stressen påverkar hjärnan negativt. Blir stressen för långvarig och du inte får någon återhämtning säger hjärnan helt enkelt upp kontraktet. Du blir utmattad.

Både kropp och hjärna påverkas av långvarig stress.

Vad är det som händer?

Den erfarna forskaren som plötsligt inte förstår något av de matematiska formlerna. Den garvade journalisten som inte klarar av att skriva en kort notis. Vardagens superorganisatör som plötsligt inte klarar av att fundera ut vad familjen ska äta till middag.

Det här är verkliga exempel på vad som händer när stressade hjärnor går i strejk. Det är skrämmande och ångestfyllt, men åtminstone mig tröstade det att förstå att det här faktiskt är helt naturliga reaktioner på var som händer i en överbelastad hjärna.

Kroppens flyktsystem kör igång

När en hotfull situation uppstår ökar kroppens funktionsförmåga, berättade forskaren Satu Pakarinen från Arbetshälsoinstitutet på en föreläsning i oktober 2019. Nervcellskärnan amygdala (mandelkärnan) aktiverar det sympatiska nervsystemet. Det autonoma nervsystemet aktiveras. Ett system som kallas HPA-axeln går igång, med hypothalamus som första anhalt. Hypothalamus sänder en signal till körteln hypofysen som i sin tur sänder ett hormon via blodet till binjurarna. Binjurarna startar kortisolproduktionen.

Det får kroppen att reagera på en mängd olika sätt:

  • Pulsen stiger

  • Blodflödet ökar

  • Det frigörs energi (glukos)

  • Pupillerna utvidgas

  • Svettningen ökar

  • Matsmältningen bromsar (energin behövs till viktigare saker nu)

  • Hungerkänslorna minskar.

Vid långvarig och återkommande stress kan det här systemet fastna i på-läget. Det blir helt enkelt överkänsligt.

En utmattning påverkar både hjärnan och kroppen.

Amygdala är vår stressmotor

Anders Hansen beskriver hur stressmotorn amygdala får kroppen att stressa. Men amygdalan triggas också av stresshormonet kortisol, som utsöndras i en stressad kropp, så det blir som en ond cirkel.

Kortisolet ställer till med annat också. Det är till exempel väldigt onyttigt för hjärncellerna i hippocampus, som fungerar som bromspedal för amygdala. Stress kan få hippocampus att krympa, vilket leder till svagare inbromsningar. Stressmotorn amygdala kan helt enkelt trötta ut den stackars bromspedalen.

Förmågan att tänka rationellt minskar

Också frontalloben krymper av stress. Det är där det ”högre tänkandet” sitter och den spelar en stor roll för att man inte ska överreagera och agera irrationellt. Men om frontalloben krymper minskar det abstrakta och analytiska tänkandet.

Många utmattade märker att de inte agerar rationellt, som de vanligtvis gör, och som omgivningen är van vid att de gör.

De är inte heller lika uppmärksamma som de har varit, arbetsminnet lider och de har svårare att reglera känslolivet.

Hjärnan och kroppen reagerar på långvarig stress

Man kan se ändringarna i hjärnan

Satu Pakarinen berättar att man har kunnat se minskningen av de här områdena på hjärnskanningar, där utmattade personers hjärnor ser ut som mycket äldre personers hjärnor. De här förändringarna sitter i länge, men man kan se att förändringarna går att motarbeta, de är inte nödvändigtvis bestående om man ser till att hjälpa hjärnan att återhämta sig.

Senior professor Marie Åsberg, som myntade begreppet utmattningssyndrom och har bidragit till att det godkänns som en diagnos i Sverige, berättar om skanningar som har gjorts på Karolinska Institutet och i Umeå.

I boken ”Man dör inte av stress, man slutar bara leva” skriver hon att förändringar i amygdala, hippocampus och en del av pannlobens bark som man mätt i utmattades hjärnor finns kvar ett år efter de första skannningarna. Då har hjärnorna sett bättre ut, men de har inte återgått till det normala.

”Symtomen går tillbaka, men det tar tid”, skriver hon.

Åsberg pekar också på de kroppsliga reaktionerna på stress, där man till exempel ser att riskerna för magsår, högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke ökar.

Farligt när orken ökar

För den utmattade är det farligaste skedet då funktionerna långsamt börjar återvända, och orken ökar. Många vill återvända till jobbet så snabbt som möjligt och fortsätta som om inget hade hänt. Det är ändå farligt för hjärnan, för den behöver tid att återhämta sig.

Ändrar man inget är man snart tillbaka i samma träsk. Man måste jobba på att identifiera orsakerna till utmattningen för att kunna åtgärda dem.