Motion

När det gäller motion och utmattning finns det en konflikt. Motion gör gott åt hjärna och kropp, det har forskningen bevisat – men för en utmattad kan det speciellt i början vara oöverkomligt tungt att motionera.

I akutskedet av en utmattning ska man inte nödvändigtvis höja pulsen alltför mycket. Kroppen går i vilket fall som helst fullständigt på övervarv och det den behöver mest i det här stadiet är att vila.

Många som blir utmattade är prestationsinriktade, och det gäller också motion. Det innebär att träningen är ytterligare en av alla du saker du förlorar när hjärnan säger stopp.

Det är viktigt att inte pressa sig själv för mycket i början, och det kommer att komma dagar när det är en omöjlighet att alls röra på sig. Acceptera det, och försök tänka att det är klokt av dig att lyssna på kroppen i stället för att pressa på. Det har du redan gjort helt tillräckligt.

Det gör gott åt en stressad hjärna at röra på sig, men med måtta

Påverkar hjärnan på många sätt

Den svenska överläkaren Anders Hansen visar i sin bok Hjärnstark hur motion påverkar exakt de dela av hjärnan som mår som sämst av stress. Motion har bevisat goda effekter också då det gäller att lindra depression och ångest.

Hansen beskriver hur vetenskapliga studier visar art motion kan hjälpa till med att begränsa stresshormonets kortisolets effekter (läs närmare här om vad kortisolet och stress gör åt hjärnan). Hormonet ökar under träning, men sjunker efter träning till lägre nivåer än innan. Men regelbunden träning sjunker hormonet allt mindre under träning och sjunker allt mer efter träning.

Också frontalloben fungerar på sikt bättre av träning, genom att blodförsörjning och syresättning förbättras på sikt. Bland annat kopplar den bättre till stressbromsaren amygdala, vilket är goda nyheter för den som vill få ner stressen.

Det här är inget som sker då man tränar en gång eller en vecka, effekterna börjar oftast bli medicinskt märkbara efter två månaders träning.

Motion gör gott åt en stressad hjärna men med måtta.

Positiva effekter

Psykologen Satu Pakarinen, forskare på Arbetshälsoinstitutet, beskrev på en föreläsning i oktober 2019 de positiva effekter som motion har på kroppen när det gäller stress (min översättning).

  • Minskar produktionen av stresshormonet kortisol

  • Minskar mängden signalmolekyler, cytokiner

  • Ökar utsöndringen av tillväxtfaktorer

  • Förbättrar konditionen på hjärnans blodådror (angiogenes)

  • Har samband med strukturella och funktionella förändringar i hjärnan, speciellt i frontalloben