Ett växande samhällsproblem

43 procent.

Så stor är ökningen i sjukdagpenning från 2016 till 2019 för det som Folkpensionsanstalten kallar psykiska störningar.

Hur många av dem som är utmattningsrelaterade är svårt att veta, eftersom Finland inte godkänner utmattningssyndrom som en diagnos, till skillnad från Sverige.

Det som statistiken visar tydligt är att det här är ett problem som kryper ner i åldrarna, och som särskilt berör kvinnor. För kvinnor både i åldern 16-24 år och 25-49 år är psykiska störningar den klart största orsaken till sjukdagpenning.

Kvinnor har störst risk att drabbas

I Sverige – där det här är en diagnos– vet man att sjukskrivningarna för utmattningssyndrom ökar stadigt. Störst risk att drabbas av utmattningssyndrom har kvinnor mellan 36 och 45 år med minst två barn och som arbetar inom vård, omsorg och skola – som sjuksköterska, lärare, socionom och psykolog, visar statistik från försäkringsbolag.

Bland unga kvinnor mellan 25 och 29 år har sjukskrivningarna i Sverige för psykisk ohälsa och stress ökat med 370 procent från 2011 till 2017.

De här siffrorna är skrämmande.

Strukturer, inte individen

Och det som de berättar är att det här inte handlar om ett problem på individnivå, utan att det är strukturellt. Det är något i vårt samhälle och i vårt arbetsliv som gör att folk blir utmattade.

Men vad är det och hur kommer vi åt den? Den som visste det!

Men vi talar digitalisering och konstant nåbarhet, nedskärningar och uppsägningar, uppskruvade krav, snuttjobb, prekariat och osäkerhet på arbetsmarknaden.

Hur många gånger har man inte hört frasen ”jag hinner inte göra mitt jobb ordentligt!” från människor i olika åldrar, i olika branscher, i olika höga eller låga ansvarspositioner.

Samvetsstress tär på människan

I Sverige talar man om ”samvetsstress” speciellt inom vården – då de anställda inte har möjlighet att ge den vård de vill och borde på grund av att resurserna inte räcker till. De anställda blir utmattade och stressade av den här konflikten. Det här mönstret kan sannolikt appliceras på många andra branscher också.

Världshälsoorganisationen tog i maj 2019 arbetsrelaterad utmattning med på sin lista över sjukdomar och medicinska tillstånd

Gränsvärden och ny statistik

I Finland har Arbetshälsoinstitutet inlett ett projekt för att testa en ny metod för att bedöma arbetsrelaterad utmattning. Man beaktar fyra symtom som kännetecknar arbetsrelaterad utmattning: upplevelsen av kronisk trötthet, psykisk distans till arbetet och försämrad kognitiv och emotionell kontroll.

Avsikten är att ta fram gränsvärden som kan användas inom företagshälsovården för att upptäcka varningstecken på arbetsutmattning och fastställa allvarliga fall. Man hoppas också få uppdaterade och mer tillförlitliga uppgifter om hur många finländare som blivit utmattade.

Men det finns också fortfarande de som anser att det är helt onödigt med en diagnos, att många utmattade helt enkelt är deprimerade men inte vill medge det (se till exempel här: )

Ge rätt till sjukdagpenning

Projektet Overload jobbar för att de som drabbats av utmattning ska bli synliga i statistiken. Utmattningssyndrom måste tas på allvar, och de som drabbats ska inte behöva slåss med byråkratin förutom allt annat.

Utmattningssyndrom måste ge rätt till sjukdagpenning i sig. Nu finns det de som faller mellan stolarna för att de är utmattade, men inte deprimerade eller har ångest. Så ska det inte få vara.